This site uses cookies. By continuing, your consent is assumed. Learn more

112.7fm shares

Sailors fucking at sea

opinion

The Bear Quartet  — en brokig konstellation som bildades i Luleå — är ett av landets mest profilstarka band; ständigt i kollision med etablissemanget, både hyllade och hatade, ofta missförstådda, samtidigt omskrivna för sin kompromisslöshet.

Åsikterna är med andra ord många. Att rangordna The Bear Quartets album är mitt sätt att skapa ordning i en varierad bakkatalog.

Mellan släppte The Bear Quartet 15 album, från  Penny Century till Monty Pythonständigt nyfikna på att hitta nya musikaliska vägar. På en punkt har de dock varit benhårda — samtliga albumtitlar består av två ord varav det första alltid slutar på bokstaven y.

"Båt" på Pinterest. | Visa...

Under de senaste fem åren har det med andra ord varit tyst från The Bear Quartet, men medlemmarna har varit aktiva på andra håll. Peter Nuottaniemi och Jejo Perkovic har varit mer tillbakadragna åtminstone medialt. Av dessa tillhör Alkberg sång och gitarrHaapalainen gitarr och Nuottaniem bas  originaluppställningen. Johan Forsling gitarr och Magnus Olsson trummor fanns med i den ursprungliga konstellationen. Nu är det hög tid att titta närmre på The Bear Quartets omfattande utgivning. Piteå-legenderna  Popsicle debuterade året innan med Lacquerdär snällt skrammel förenades med pop, vilket säger en hel del Sailors fucking at sea The Bear Quartets "Sailors fucking at sea." Mascis och Mattias Alkberg.

De har samsats om att skriva texterna ända sedan starten. Family Affair saknar tyngden i de båda föregångarna och är inte riktigt lika melodistark. The Bear Quartet är angelägna även i sina minst inspirerande stunder — lägstanivån är imponerande.

Till skillnad från de tre första skivorna, men i likhet med föregångaren Everybody Else  är instrumenteringen mer varierad än tidigare; bland instrumenten hittas cabasa, ett maracas-liknande instrument, munspel och claves. Ljudmässigt pendlar låtarna mellan pop, Sailors fucking at sea, bossanova och country. Det blir aningen spretigt, men den nya riktningen visar att medlemmarna ville undvika att fastna i ett och samma uttryck — de tyngre gitarrerna är som bortblåsta.

Holy Holy ger en fingervisning om melodierna som sedermera kom att fulländas på  Moby Dick   och Personality Crisesmen det betyder inte att denna skiva är ointressant eller misslyckad. I likhet med Holy Holy  kantas  Everybody Else av medryckande melodier och starka poplåtar. De första skivornas stökiga och bråkiga inramning är som bortblåst.

Sailors fucking at sea Else  sålde väldigt dåligt, men det har varit The Bear Quartets lott ända sedan starten. De starka melodierna borde dock ha lockat fler. Ett favoritspår som inte finns med på skivan, men som hittas på EP: The Bear Quartet måste vara ett av Sveriges mest produktiva band. Dystopiska Eternity Now tonsätter samtidens brutalitet, ångest och världsfrånvändhet. Och på denna skiva är texterna sekundära, istället handlar det om att utrycka sig genom olika stämningar baserat på ambient och gråmulen elektronika.

Känslan är svindlande, men samtidigt klaustrofobisk. Tidigare album på denna lista går att hänvisa bakåt i musikhistorien, men under talets början går de sin egen väg. Det är både förbryllande och inspirerande. Sistnämnde var mer eller mindre fast medlem i slutet av talet. Alexandra och Björn upprepar meningen  Vad tyckte du om konserten? Eternity Now sågades brutalt på sina ställen, men jag fängslas av skivans mörka ljudbild, där det maskinella och monotona skrämmer, som att vänta på jordens undergång.

I det stora hela kan dock plattan bli aningen enformig. Kristofer Åström gästar som bakgrundssångare. Det är stilla, men oron växer.